jag kommer inte närvara vid domen
jag kommer ihåg sjukhuskorridorerna där läkarna tog ut sina
steg för att under arbetstid rädda mitt liv, sekundärt
hur jag under sommarmånaderna klädde mig varmt i dina kläder
hur jag under sommarmånaderna klädde mig varmt i dina kläder
för jag visste hur jag ändå skulle frysa över hela min klena kropp
när jag klev ut från de ouppvärmda salarna och in i solen och friheten
x46 dagar
tänk, att du kanske aldrig kommer ut därifrån om dom
x46 dagar
tänk, att du kanske aldrig kommer ut därifrån om dom
misslyckas att tejpa ihop bröstkorgen de sprätte upp med en
lånad kofot
jag, som sprang bort verkligheten med smala ben på
jag, som sprang bort verkligheten med smala ben på
fotbollsplaner vågade bara välkomna den sidan av mig jag inte
ville veta av ensam i vattnet. där mitt vatten mötte annat vatten
jag omgav med mig
och du, som inte längre kunde öppna kylskåp och aldrig
och du, som inte längre kunde öppna kylskåp och aldrig
någonsin mer skulle värma mina förfrusna kropp för att från
och med nu skulle dina händer aldrig vara varmare än 3°C
jag minns hur det kändes att återvända till skolan och tvingas
jag minns hur det kändes att återvända till skolan och tvingas
slösa min energi på på att skratta åt era skämt och jag minns hur
konstigt det kändes att göra mig till för att ingen skulle undra.
och i slutet av skoldagen istället för att åka hem fortsätta uppför
svingen till dig.
men jag orkade inte alla dagar
även nu sitter det kvar i mig. för: varje cigarett röker jag för att
men jag orkade inte alla dagar
även nu sitter det kvar i mig. för: varje cigarett röker jag för att
komma närmare döden för att om du ska dö så ska jag dö
tillsammans med dig: varje gång du ramlar i trappor och slår dig
över kroppen sparkar jag mina smalben mot brevlådor och biter
mig i armarna för det är så jävla orättvist att du ska vara ensam
om att ha ont: den dagen du hallucinerade slutade jag äta för jag
visste att hungern skulle driva mig mot ett liknande tillstånd
som ditt.
så frågar jag mig: vad skulle det någonsin ge mig om jag
så frågar jag mig: vad skulle det någonsin ge mig om jag
berättade?
jag har ju ändå alltid klarat mig själv i livet
jag har ju ändå alltid klarat mig själv i livet
Kommentarer
Postat av: Anonym
fast agnes du kan inte dö för hur fan har du tänk att jag ska klara mig då? det skulle inte funka
Postat av: Anonym
agnes jag vill att du ska veta att jag alltid mår så bra av din närvaro
Postat av: sis
nej.va.detta.va.fint
och gjorde ont
Postat av: ami
du har klarat dig av agnes, jag har klarat mig av agnes, om du dör dör jag med dig
Postat av: Anonym
ps. mina händer finns alltid att värma sig i om några andra skulle försvinna
Trackback